IRC-Galleria

Jag blir alltid lite sorgsen då jag kommer på att jag faktist på allvar tycker att vissa biisin är bra. Som Maroon 5 - Won't go home without you.
En Radio Nova-favorit. Så hemsk. Så försutsägbar. Så inte min stil.
Och ändå lyssnar jag på den hela tiden,nynnar och spelar luftskitta och smådansar till.
Fan jag hatar förrästen det där,att jag inte mera kan gå någonstans utan musik. Dagen blir rikit förstörd om jag står och väntar på bussen och upptäcker att jag glömde min mp3:a hemma.
Förut klarade jag ju mig finemang utan det,hade jag bara en bok eller tidning så.
Not anymore. Kan inte heller gå framåt utan att lyssna på musik nuförtiden. Ni vet den där känslan när man kan låtsas att man är med i en musikvideo typ. Eller annars bara känner sig jättecool och mycket gladare än annars.
Jag har bara lite svårt att inte sjunga med eller dansa. Det kan bli lite pinsamt,som här en dag när jag var ute och traskade omkring på gården (det är min form av träning,istället för att jogga/gå ut o gå på vägen liksom) medan jag väntade på F som sku komma med buss. Sen var jag så messis i nån biisi och gjorde en rad ilskna små skutt och viftade med armarna (fråga inte varför) och uptäckte sen att en granne stod i fönstret och tittade konstigt på mig och såg skrämd ut.
Det sku jag också ha blivit.
Nu ska det muuten bli en ändring på min livstil. Jag åt idag åtta påskägg. ÅTTA.
Hur många kalorier är det månne?