Joka aamu tähän aikaa, kuvan mieleeni saan...
Vet ni, att mista två av tre "elämäni rakkaus" på två veckor, d lämnar spår d...
Åtminståne ha man börja si på orde "heartache" med helt nya ögon, man ha börja föstå d lite mera... Att mista Poju (ta inga d fel nu, lilla gubben! älskar dj en!) kuna ja ennu överleva, men när Pyri å far.. D vet ja inga åm ja överlevär... Ja minns precis när han kom, 22 mars, sex dar före min födelsedag. Han sto i gången å stegra såm en galning, å gnistona bara sto åm hans hovar när han vila skrapa sej ti Kina.. D va ett rent helvete att fösöka få in han i vatuspilta, å alla tänkt "va i helvete, Tapsa!!". Men sen, på någå konstiga vis, så ble han min. Ja red han en gång, å ja va såld. Förälskad. Förlorad. För livet. Sku man ha kuna få en betär födispresent? Njet. Men, nu tas du bort från mj. What can I do, who do I thank?
Ja lovar att nån gång koma ti Lojo å hälsa på dj, så läng står ja ut att va me dina skitäckliga idiotiska ägare (såri, men så e d..) å åm d möjlit så tar ja hem dj åm fem år..
Isac, don´t U dare let go of me!
r. Pyri
*1996*
I. Pysteri
E. Vaijeriina
EI. Vaijeri
Palaa minut parantamaan...