IRC-Galleria

Alltså jag är väldigt besviken nu. Hur kan en så enkel sak som att inom klassen dela ut ett stipendium åt någon som förtjänar det vara så svårt? Det blir genast tal om hur man ska rösta rättvist och hur vi kan komma fram till den mest demokratiska lösningen så att absolut ingen blir förfördelad. SÅKLART BLIR JU NÅN FÖRFÖRDELAD NÄR BARA EN KAN FÅ DOMDÄR 300 EURONA! Men det gäller ju att se det som så, att det inte är bort från någon om en får nånting mer än den andra. Tsiisus! Människor är nog så platta. Dessutom finns det kanske bara två förtjänta kandidater att välja mellan. Och var blev det av tanken att vi för pengarna skulle bekosta ett kalas som vi exempelvis helt för sakens skull tillägnar vår egen Suklaakuningas; han som vunnit allt han hittills trånat efter och lite till? Eller är det för mycket ära åt bara en person? Till råga på allt har mina klasskompisar mage att påstå att vi i klassen inte har rätt att bedöma varandra, att om skolan står för pengarna så kan väl vi inte komma och bestämma vad som görs med dem! Vem om inte just vi vet vem som borde få tacken, varför har vi över huvudtaget envist gått in för att grunda kriterierna för stipendiet på så formella ting som skolprestationer? Jag tycker man istället kunde uppskatta det att skolan ger vår klass denhär underbara möjligheten att visa uppskattning åt just den vi tycker om i klassen. För det finns alltid någon som borde få ett pris, och alla torde ha en tanke om vem det är.