Vad kan jag säga,
ibland önskar jag att jag hade en varningsklocka som skulle ringa till och kanske till och med ge mej en liten stöt varje gång jag yrar nära gränsen; den där hårfina gränsen som jag alltid lyckas missa med besked.
Det är tungt att vara besviken på sej själv.
Man kommer liksom inte ifrån tankarna att "Hur i helvete! Hur i helvete! Hur i helvete!"
Man skulle ju tycka att jag hade lärt mej något vid det här laget....
---
Människor tycker så mycket.